HealthyLife-programmet översätter de senaste vetenskapliga rönen om övergångsperioden till praktiska tips och protokoll. I den här artikeln får du veta hur du kan förbättra APL och avkastningen på din mjölkgård. APL visar hur mycket mjölk som produceras (i kg) per levnadsdag för kon. Den totala mjölkproduktionen är därför relaterad till åldern. För att uppnå bästa möjliga APL och maximal avkastning övervakas följande fyra nyckeltal inom HealthyLife-programmet:
De fyra nyckeltalen för HealthyLife
- Kvigor ligger på 73 % av föräldrakalvskorna vid sin högsta produktion.
- Förlusten är <5 % under de första 100 dagarna av laktationen.
- Kor uppnår sin högsta produktion mellan 40 och 60 dagar in i laktationen.
- Förlusten av kvigor under den första laktationen är < 15 %.
Healthy Life | Hur man identifierar en motståndskraftig ko
En robust ko lever längre, ger enkelt en laktation och håller nere antalet tvångsavlivningar. På HealthyLife föredrar vi dock att tala om en motståndskraftig ko snarare än en robust ko, eftersom robust inte nödvändigtvis betyder att den enkelt kan hantera förändringar. Wageningen Research definierar motståndskraft som förmågan att klara av små förändringar i miljön. Baserat på stora mängder data (inklusive mjölkproduktion) kan mjölkkor klassificeras enligt deras motståndskraft.
I figur 1 uppvisar de motståndskraftiga korna en mindre daglig variation i mjölkproduktionen jämfört med mindre motståndskraftiga kor. Eftersom dessa motståndskraftiga kor har bättre förmåga att hantera metaboliska utmaningar under övergångsperioden minskar mjölkproduktionen också långsammare och når sin högsta produktion mellan 40 och 60 dagar.
Figur 1. Wilmink (laktation) kurva för motståndskraftiga och mindre motståndskraftiga kor (anpassad till T. V. L. Berghof, M. Poppe och H. A Mulder, 2019)
Healthy Life | Topproduktion och förlust av kvigor som utgångspunkt
Studien av Carvalho et al. 2019 (figur 2) baserad på mer än 7 500 mjölkkor visar att tidpunkten för högsta produktion är en bra hälsoindikator. Det visar mycket tydligt att ett kliniskt tillstånd redan leder till försenad topproduktion och betydligt lägre mjölkproduktion hos både kvigor och äldre kalvar.
Figur 2. Effekten av 1 kliniskt tillstånd under de första 21 dagarna efter kalvning på tidpunkten för högsta produktion och mjölkmängd för kvigor och äldre kalvar (anpassad från Carvalho et al. 2019).
Hög produktion säger också något om framgångsrik uppfödning. Om kvigorna går igenom en normal övergångsperiod (utan kliniska tillstånd eller svåra förlossningar) kan en låg topproduktion förklaras av begränsad utveckling under uppfödningen, vilket leder till att relativt mer foderenhetsmjölk och smältbart råprotein används för tillväxt i stället för mjölkproduktion. Målet är att kvigorna ska ha en toppnotering på mellan 70 och 75 % av besättningens genomsnitt.
Förutom topproduktion är förlustfrekvensen av kvigor en bra parameter för att mäta hur framgångsrik uppfödningen av unga djur är och hur motståndskraftig den är. Målet är en förlustprocent på mindre än 15 %. I Tyskland är denna siffra betydligt högre. Där visade forskning bland 43 000 kor som avlivats på gårdar med hög avkastning att 29 % av kvigorna avlivades under den första laktationen. En fjärdedel av dessa djur avlivades till och med under de första 30 dagarna av laktationen. Med tanke på att uppfödningskostnaderna för en kviga, inklusive arbetskraft, är över 2 000 EUR (källa: Jonkos beräkningsprogram), innebär detta en dold kostnad på 5 000-10 000 EUR per år för en mjölkgård med 100 mjölkkor.
Healthy Life | Behov av en ko-specifik period mellan kalvningarna?
I nyligen publicerad tysk forskning följdes över 20 000 mjölkkor i åtta år på nära 30 gårdar. När det gäller fruktsamhet visade det sig att en längre period mellan kalvningarna är förknippad med högre avkastning per levnadsdag (figur 3).
Figur 3. Produktiv livslängd för 26 212 djur med minst tre laktationer i förhållande till tiden mellan kalvningarna (anpassad från Römer et al., 2020).
Den visade också att kor som kalvade tre gånger på fem år hade högre produktion (55 264 kg mjölk) jämfört med en grupp som kalvade fem gånger (53 757 kg mjölk). Detta resulterade i en högre avkastning per levnadsdag: 21 jämfört med 20 kg mjölk per dag. Om man även tar hänsyn till den ekonomiska aspekten visar studien att det är viktigt att sträva efter en LDP på 20 kg mjölk. En kort period mellan kalvningarna är därför inte alltid det bästa scenariot. Särskilt när man räknar in uppfödnings- och hälsokostnader utöver foderkostnaderna.
Förutom att förbättra uppfödningen kan fertilitetsåtgärder också ha en betydande inverkan på APL. Att hitta den optimala perioden mellan kalvningarna leder inte bara till ökad effektivitet utan också till större arbetstillfredsställelse.
Healthy Life | Användbara nyckeltal som visar var du behöver förbättra dig
Det fjärde och sista nyckeltalet är att sträva efter att minska förlusten under de första 100 dagarna av laktationen. Detta nyckeltal är lätt att beräkna och är ett objektivt mått på hur väl övergångsperioden går. När allt kommer omkring är förlusterna under de första 100 dagarna av laktationen ofta relaterade till torrperioden. Erfarenheten visar att mjölkböndernas uppfattning om denna parameter ofta skiljer sig från verkligheten, vilket leder till en intressant diskussion. Målet är att ha en förlustprocent på mindre än 5 %.
Kom igång: Fyll i Healthy Life-kalkylatorn
Sammanfattningsvis ger de fyra nyckeltalen från HealthyLife-programmet en snabb analys av var förbättringar kan göras för att förbättra avkastningen per levnadsdag och produktionen på din mjölkgård. Vill du komma igång? Fyll i vår HealthyLife-kalkylator online. Kalkylatorns resultat ger dig konkreta tips om hur du kan öka avkastningen per levnadsdag. Resultatet? Från en sund verksamhet till maximal avkastning. Du kan räkna ut det själv!